Julefrid...

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt
i signad juletid.
Giv mig Guds ära, änglavakt
och över jorden frid!
Giv mig en fest som gläder mest
den konung jag har bett till gäst!
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt,
giv mig en änglavakt! 

Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom helga julefrid!
Kom barnaglad, kom hjärtevarm
i världens vintertid!
Du ende, som ej skiftar om,
min Herre och min Konung, kom!
Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom glad och hjärtevarm! 
 

Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring,
en kväll i ljus med Herrens ord
och mörker däromkring!
Giv mig ett bo med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro!
Giv mig ett hem på fosterjord
och ljus av Herrens ord!    



                  ( Julvisa, av Z. Topelius)

Levande lek

Har ikväll lyssnat på barnläkare Lars H Gustafsson som delat med sig av klokheter och tankar omkring lek och kreativitet. Han talade om vikten av att vara lekande livet ut och uppmärksammade oss på, att vi så vuxna vi är, faktiskt fortsätter att leka i olika former. Allt för ofta styrs barn mellan olika aktiviteter för att bli duktiga på något, alternativt får allt för mycket skärmtid, på bekostnad av fysisk/motorisk aktivitet. Gustafsson frågade sig vad för slags människor/samhälle vi får om vi hindrar barnen från att leka i den "fria" och förhandlande leken. Den lek som är så viktigt för att utveckla inte minst empati och reflektion.

Denna kväll fick mig att tänka på två dikter jag skrivit:

När barnen äter
leker de
När barnen sitter i ring
leker de
När barnen tvättar händerna
leker de
När barnen promenerar
leker de
När barnen samtalar
leker de
När barnen leker
lär de                                                                                         Barnets penslar
                                                                                                  har ännu inte
                                                                                                  bromsats
                                                                                                  av gränserna
                                                                                                  Barnet målar livet
                                                                                                  utanför papperet


Musik: Det gåtfulla folket, Olle Adolphson

Jesus sade: "Låt barnen komma till mig, hindra dem inte, Himmelriket tillhör sådana som de."

Kaos och Kosmos

Kaos är beteckningen för o-ordning och o-reda. Kosmos är det motsatta...
En förunderlig och gigantisk förutbestämd ordning. Ett nät av
magnifika mönster, från den minsta atom till den största himlakropp. Jag förundras över den bakomliggande Matematikern!

Musik och matematik hänger ihop, det förstår vi om vi tittar på
not- och taktvärdenas system.

Samhörigheten mellan matematiska mönster och musik blev ännu klarare för mig när jag såg en dokumentär i SVT som behandlade begreppet kymatik. Filmen som är 47 min lång utgår från artisten Björks musikskapande och hennes senaste projekt/livsverk.

Kan verkligen rekommendera att titta på:  "Björk, Attenborough och naturen"
http://www.svtplay.se/video/1476161/bjork-attenborough-och-naturen

Ekologi (melankoli)

Jag delar här med mig av en egen dikt, som även blivit en sång:

Nertrillade ligger bladen sjuka kvar
smutsiga av regnet och av jorden
utom räckhåll för grenar och träd
som fryser till rötterna
maskar och sniglar
festar vid borden

Livsluftiga höstlövshögar av lövverk
spelar en färgglad melodi mot ditt hjärta
förestående vinterns svala vindil
speglar däri sin ispil med smärta

Men just nu lyser glöden
av minnen i gulnat krispiga blad
genom bläckhornets darriga handstil
om tider som en gång var
och du minns, ja du minns
tider som en gång var

A great performance

  ...att lysa upp höstmörkret med

...när du har tid att sitta ner en stund

Lyssna också på

Carole King – You've Got A Friend:
spotify:track:0qNZTlnaegCdCZVTM9CPW9

Texterna är verkligen inte dåliga som texter betraktat, men här tycker jag det är musiken som är den stora behållningen och framförandet i sin helhet:)
När det gäller You´ve Got A Friend, vilken har en väldigt givande text i min mening, blir den ännu bättre med tillägget "Keep your hands together and call my name out loud".Intressant också att CK uttryckt att hon upplevde att denna sång liksom skrevs genom henne, snarare än av henne...

En salt marinad

   
Att bada i havet på Västkusten - det är Sommar!
Solig salt sommar, med finkornig sand mellan tårna:)

Ringar på vattnet

Något av det mest intressanta med poesi tycker jag är att läsaren blir en slags medskapare då texten slår an toner, känslor och förnimmelser hos den enskilda personen. Vad beträffar Harry Martinson eller någon annan författares avsikter med sina verk, kan jag naturligtvis inte sätta mig till slutgiltig beslutsfattare. De Bibelord jag kopplat till viss poesi på denna blogg, kommer av att jag ser paralleller till dessa i sådant författarna skriver. Kanske är det inte så långsökt, med tanke på att dessa skribenter växte upp i en tid då Bibeltexten hade en annan plats i samhället.

"Den rätta knycken"

Att "ha den rätta knycken" är en stor fördel vad det än gälla må... Det går även att uttrycka som "rätt människa på rätt plats"


It Don´t mean a Thing (If It Ain´t Got That Swing):

spotify:track:5JZbLJzDXpWVWHZ3eDQQra

Den blomstertid nu kommer

Tänk vilken livsvisdom, lugn och målande beskrivning en sådan psalm innehåller...

"Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor:
du nalkas, ljuva sommar, då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma till allt, som varit dött,
sig solens strålar närma, och allt blir återfött.

De fagra blomsterängar och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar och lundens gröna träd,
de skola oss påminna Guds godhets rikedom,
att vi den nåd besinna som räcker året om.

Man hörer fåglar sjunga med mångahanda ljud,
skall icke då vår tunga lovsäga Herren Gud?
Min själ, upphöj Guds ära, stäm upp din glädjesång
till den som vill oss nära och fröjda på en gång.

O Jesus, du oss frälsar, du är de svagas sköld.
Dig, glädjesol, vi hälsar. Värm upp vårt sinnes köld.
Giv kärlek åt det hjärta som ingen kärlek får:
Vänd bort all sorg och smärta, du vän som allt förmår.

Välsigna årets gröda och vattna du vårt land.
Giv alla mänskor föda, välsigna sjö och strand.
Välsigna dagens möda och kvällens vilostund.
Låt livets källa flöda ur Ordets djupa grund."

Äntligen vår

Vårens toner... :)

(Aguas de marco/ Waters Of March)
spotify:track:1C0jS0lxY3dMnVu8dT78wF











Snart släpper isen...
Kära båt (text: B Wolgers) - Svante Thuresson och Margareta Jalkeus:
spotify:track:2OknuQJGaiZYZ6gjS4PGDb

Poesi

Lanternorna tänds

/Den själ som vore att önska sig

 

Lanternorna tänds, det skymmer över den grova sjön 

Stävbrotten sköljer tungt över förskeppet 

Jordens skugga, natten, går baklänges in i östanvinden 

Från kabyssen luktar det aftonmål 

 

Den själ som vore att önska sig

genomdrages ständigt av en ström 

Där bor tyngdpunkt och gyro

där bor allt som i en pulserande mussla 

En genomgång för syre och friskhet

Oceanen kommer dit 

och växlar ständigt vatten i rena rum

 

 

 /H Martinson

 

Askarna
 

Askarna är ljusa 

De har en lätthet med

solens sken

och sänder det fördelat snabbt

genom bladverket 

Detta är lövskogsglädje 

Den sprider sig runtom på marken 

och slår upp i vandrarens sinne

                                                                                                        Psalm 23 och 139 

Han ser plötsligt

på marken ett lyckosken 

Även i minnet och långt ifrån

tar han sig ofta med vilja dit

genom granväggar av år

 

                                                  /H Martinson

Juninatten

 

 

Nu går solen knappast ner
bländar bara av sitt sken
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen

Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor

Juni natt blir aldrig av
liknar mest en daggig dag
Slöjlikt lyfter sig dess skymning

och bärs bort på ljusa hav

                                                                                                                                                   Jak. 1:17

                                          /H Martinson

Räddning ur tankens förknytningar

 

Räddning ur tankens förknytningar

var att dikta och att finna

för lyckan möjliga gläntor

i levande drömmar.

Blomman av verkligheten

växer ur öppna sinnens

sorg och fröjder.

Att tro på det språket

som dagligen uppstår

ur ting och luft

är både att drömma och leva.

                                                                              Joh. 4:1-15
Jes. 12:2-3 

Den fria vuxenbarnsliga leken

med ordporl ur levande vatten.

Tron att det rinner

ett levande vatten

ur när och ur fjärran

tron att det vimlar av källor.                                   

 /H Martinson

 

 

Glädjen

 

Glädjen kommer nästan alltid av sig själv,

plötsligt står den på trappstenen.

Sällsam som första klara dagen,

efter ett månadslångt regn.

Den har vita lätta moln på axlarna.

Runtomkring den arbetar mängder av fåglar

snabbt för att kringsprida ryktet,

om bättre klimat i människohjärtat.

                                                                                                                                                 Ps. 103

                                
/H Martinson                                                                                                               

 

Tätt över sjöspegeln

 

Tätt över sjöspegeln snittar, svalan med slipade vingar.

Upp från sin yta tittar, storögda vattenringar.

Vassarnas skuggbilder brytas, var gång en ljusvåg vinglar

ut för att ändras och brytas, svarta som tusch de sig ringlar.

                                                                                                        
Ord. 27:17, 19 

/H Martinson

 

Ordtjänarens plikt

 

Det finns en trashär av söndernötta ord

truismer som försummats och föraktas

emedan de var utan klang och lyse

De vandrar runt och ber om röst och färg                                                                          Jak. 1:22

om nya plagg, förfriskad nakenhet

överge dem inte

Det är ordtjänarens plikt

att styrka dem med mod och tröst

i deras nednötthets elände

                                                    

                                                   /H Martinson

 

 

Kabbelekan/ Gyllenvår

 

Smetigt gul i ögat, tänder kabbelekan

 

vårens första svala lampa 

Ledd av dess sken, letar vinden länge

 

efter sommarns dörr 

den gömmer sig i skuggan under alen                                                                 

                                                                                                                                                  Ps. 43:3

 

Kabbelekans oljiga guldlyse, smetar sitt sken på blad och i luft 

Skiner med smulten glans som i prima bondsmör, i källans tina 

                                           

                                                                                                             /H Martinson

 

Dolda än bland vass

 

 

Dolda än bland vass hörs nakna hällar

öva böljeslag med höstligt vatten 

medan sommarns alltmer mörka kvällar

tätnar, lutar mot sitt fall i natten

                                                                                                                           

Jes. 40:5-8     

                                         
/H Martinson

 

 

Getsemane 

 

Han var en så liten och klen artist, att han kände sig mer än lovligt trist 

då han satte sig vid sin Faber 2, en vacker afton och skrev som så: 

Gud har i sin fotografiateljé ett mörkrum som heter Getsemane, 

Där växer det klara bilder fram för den som är lugn och allvarsam. 

Men den som är rädd för köld och ris, får aldrig en blomst i paradis. 

                                                                                                                                      Mark 10:42-45

Hans liv blir liksom en öde slätt, av inga silverne tårar vätt.                                                                 Joh 13:13-14

I purpur kanske och glans han gick, men blicken hans var en tiggarblick. 

Till aska kom han, men aldrig brand och månen ler i hans tomma hand. 

Ty, den som är rädd för Getsemane, har ingenting alls att få, eller ge.

                                                                                           /Nils Ferlin

                                                                                                            

 

Solrim

Sången cyklar på en skogsväg, svävar solig, glad och fri 

fyller ensam hela skogen, med sin milda melodi.  

Träden utmed vägen blommar när hon ler och far förbi. 

Skönt ett gammalt hjulspår sjunger, väckt av solens frieri.

 

 

/B Setterlind

 

                                                                                                                                                  Jes. 52: 7

 

Egenkomponerad musik

Musik för eftertanke…

Jag har tonsatt poesi skriven av Harry Martinson,
Nils Ferlin och Bo Setterlind. En god vän sjunger,
här kan du lyssna: (använd förslagsvis hörlurar:) https://soundcloud.com/augustiblad



En ny flik, för att följa med i texterna: http://www.augustiblad.blogspot.se/2013_02_01_archive.html

Bilder

Wackra Wästerbotten. Tycker det blev hyfsade bilder för att vara tagna med mobilkamera...

 

Musik

Musik när man är glad:
Klabbes bank: Cowboyhäst
http://open.spotify.com/track/0J9L5ro6gPbQB3gfXMFryy

 

Isabella Lundgren, Jeff Young: Like Someone In Love

                                                                                                                  Som ett pärl-örhänge!