Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det och utan det blev
ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv och livet var människornas ljus.
Och ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det.
Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes.
Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes.
Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, så att alla kunde komma till tro genom honom.
Själv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen.
Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen.
Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte.
Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom.
Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn,
Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom.
Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn,
åt alla som tror på hans namn, som har blivit födda, inte av blod, inte av
kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.
Och Ordet blev människa och bodde ibland oss, och vi såg hans härlighet,
Och Ordet blev människa och bodde ibland oss, och vi såg hans härlighet,
en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning." (Joh 1:1-16).
Det verkar finns ett behov efter Jesus hos många idag och längtan efter bekräftelse (kanske efter nåd från Gud?). Enligt Bibeln är den enda vägen till himlen, att ta emot Jesus i sitt hjärta. Dock finns ett starkt motstånd i mångas hjärtan för Bibeln/Ordet som text; tex. GT, Israel omnämnt som Guds egendomsfolk, för att inte tala om den store brevskrivaren Paulus...
Jesus är Ordet in action. Kärlekshandling som känns är något vi människor behöver. Han vill tydligen hjälpa oss i våra bekymmer. "Bara Jesus", jovisst, men vi får inte glömma bort att Jesus, i evangelietexten här ovan, beskrivs vara Ordet själv av evighet.
Går det ens att gilla vad han sade, som tex: "Jag har kommit för att tända en eld på jorden. Om den ändå brann! Men jag har ett dop som jag måste döpas med, och jag våndas innan det är över. Tror ni jag är här för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag, men splittring! Ty, där fem bor i ett hus skall de i fortsättningen leva splittrade, tre mot två och två mot tre, far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor."(Luk 12:49-53). Eller "Jag är Vägen, Sanningen och Livet, ingen kommer till Fadern, utom genom mig". Eller "Den som inte tar sitt kors och följer efter mig, är inte värd att tillhöra mig"(Matt 10:38).
Anspråken. Var svåra. Att tolerera.
Vidare sade Jesus: "Vad ska jag jämföra Guds rike med? Det är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl, tillslut blir alltsammans syrat" (Luk 13:20-21).
Bibelordet är som det är och det är helt valfritt att ta det till sig, eller avstå. Vill man ta Jesus till sitt hjärta, antar jag att det är med Bibelordet, som med den "himla surdegen"
Det verkar finns ett behov efter Jesus hos många idag och längtan efter bekräftelse (kanske efter nåd från Gud?). Enligt Bibeln är den enda vägen till himlen, att ta emot Jesus i sitt hjärta. Dock finns ett starkt motstånd i mångas hjärtan för Bibeln/Ordet som text; tex. GT, Israel omnämnt som Guds egendomsfolk, för att inte tala om den store brevskrivaren Paulus...
Jesus är Ordet in action. Kärlekshandling som känns är något vi människor behöver. Han vill tydligen hjälpa oss i våra bekymmer. "Bara Jesus", jovisst, men vi får inte glömma bort att Jesus, i evangelietexten här ovan, beskrivs vara Ordet själv av evighet.
Går det ens att gilla vad han sade, som tex: "Jag har kommit för att tända en eld på jorden. Om den ändå brann! Men jag har ett dop som jag måste döpas med, och jag våndas innan det är över. Tror ni jag är här för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag, men splittring! Ty, där fem bor i ett hus skall de i fortsättningen leva splittrade, tre mot två och två mot tre, far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor."(Luk 12:49-53). Eller "Jag är Vägen, Sanningen och Livet, ingen kommer till Fadern, utom genom mig". Eller "Den som inte tar sitt kors och följer efter mig, är inte värd att tillhöra mig"(Matt 10:38).
Anspråken. Var svåra. Att tolerera.
Vidare sade Jesus: "Vad ska jag jämföra Guds rike med? Det är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl, tillslut blir alltsammans syrat" (Luk 13:20-21).
Bibelordet är som det är och det är helt valfritt att ta det till sig, eller avstå. Vill man ta Jesus till sitt hjärta, antar jag att det är med Bibelordet, som med den "himla surdegen"
...för att ta en liknelse som passar i denna tid.
